LVU: Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

Innehåll

Vad är LVU?

Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Om de riskerar att fara illa har samhället ansvar för att ge dem det skydd och stöd de behöver. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kompletterar Socialtjänstlagen, SoL, när frivilliga insatser inte är möjliga.

Ytterst ligger ansvaret på kommunens socialnämnd. Om Socialnämnden inte kan genomföra behövlig vård i samförstånd med vårdnadshavaren och den unge, när denne fyllt 15 år, kan ett omhändertagande enligt LVU bli aktuellt. Barnet placeras då i ett boende utanför hemmet. Regler om uppföljning av omhändertagande är mycket strikta och omfattar även domstol.

Ny lagstiftning om LVU som väntas år 2021 kommer innebära nya rutiner och krav på Socialtjänstens arbete.

Vad innehåller LVU?

Här är en översiktlig genomgång av lagens olika delar som du kan behöva känna till.

Beredande av vård

Vård skall beslutas om:

  • förhållande i hemmet innebär en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas
  • den unge löper risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet
  • den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § är i behov av fortsatt vård


Omedelbart omhändertagande
Socialnämnden får besluta om omedelbart omhändertagande av den som är under 20 år om
den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa. Är det särskilt brådskande får nämndens ordförande besluta om omhändertagande.

Vården
Vården påbörjas när den unge placerats utanför sitt eget hem på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller vård. LVU i hemmet kan ges medan den unge bor kvar hemma, även kallat mellantvång. Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning om förutsättningar och handläggning för att fatta beslut om LVU i hemmet.

Socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas och ska noga följa vården främst genom:

1. regelbundna personliga besök i det hem där den unge vistas,
2. enskilda samtal med den unge,
3. samtal med den eller dem som tagit emot den unge i sitt hem, och
4. samtal med vårdnadshavarna.

Särskilda befogenheter
Om barnet vistas i ett hem för särskilt noggrann tillsyn kan hen hindras att lämna hemmet och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för att vården ska kunna genomföras. Den unges rörelsefrihet får också inskränkas när det behövs av hänsyn till andra intagnas eller personalens säkerhet. I LVU anges noga vem som beslutar om restriktioner, hur länge de får vara och när de ska omprövas.

Upphörande av vård:
När vård med stöd av denna lag inte längre behövs, ska Socialnämnden besluta om upphörande av vården. Nämnden ska då noga förbereda barnets återförening med vårdnadshavaren.

Förebyggande insatser:
Om det kan antas att den som är under 20 år till följd av missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende (enligt § 3) kommer att behöva beredas vård enligt denna lag om beteendet fortsätter och det stöd eller den behandling som den unge behöver inte kan ges med samtycke av den unge själv, om han eller hon har fyllt 15 år, och av den unges vårdnadshavare, får Socialnämnden besluta

1. att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskilt kvalificerad kontaktperson som Socialnämnden utsett, eller
2. att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten.

Flyttningsförbud m.m:
Med flyttningsförbud menas att Förvaltningsrätten får förbjuda den som har vårdnaden om en underårig att ta denne från ett hem som avses i 6 kap. 6 § första stycket i socialtjänstlagen.

Utreseförbud:
Om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas, ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige (utreseförbud). Ett utreseförbud upphör senast när den unge fyller 18 år.

Läkarundersökning:
I ett ärende enligt denna lag får Socialnämnden besluta om läkarundersökning av den unge samt utse läkare för undersökningen. Om undersökningen inte kan genomföras i den unges hem, får nämnden bestämma någon annan plats för den.

Bestämmelser om handläggning:
Mål och ärenden enligt LVU skall handläggas skyndsamt. Den unge ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Offentligt biträde ska förordnas för den som åtgärden avser samt för dennes vårdnadshavare, om det inte måste antas att behov av biträde saknas.

Bestämmelser om överklagande:
Socialnämndens beslut kan i flera fall överklagas till allmän domstol.

Handräckning av Polismyndigheten och Kriminalvården:
Polismyndigheten eller Kriminalvården ska på begäran:
bereda en läkare tillträde till den unges hem eller för att föra den unge till läkarundersökning
genomföra beslut om vård eller omhändertagande
efterforska och hämta den som vårdas vid ett hem om den unge har avvikit från hemmet, eller ombesörja någon annan förflyttning av honom eller henne

Straff:
Den som överträder ett flyttningsförbud eller ett tillfälligt flyttningsförbud ska dömas till böter. Den som för ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud eller ett tillfälligt utreseförbud döms till fängelse i högst två år.

Vem kan få vård enligt LVU?

Den som är under 18 år kan beredas vård enligt LVU. Vård kan även ges den som har fyllt 18 men inte 20 år. Som en del i arbetet med att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck finns från 1 juli 2020 ett utreseförbud i LVU. Utreseförbudet ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller att könsstympas. Socialstyrelsen har mer information om detta på sin hemsida.

Utbildningar om LVU och socialtjänstlagen finns i Pikus OnDemand-utbud, t ex: Fallet Lilla Hjärtat och Framtidens socialtjänst. Vi vill särskilt tipsa om vårt nya IFO-paket med behovsstyrda utbildningar för dig som jobbar med barn och unga!

Barn som ritar med kritor
Dela artikeln
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
PikuOnline
Att införa e-arkiv

Sveriges offentliga verksamheter är skyldiga att spara all sin information i digital eller fysisk form, enligt bland annat Tryckfrihetsförordningen och Arkivlagen. Idag är e-arkiv en allt vanligare lösning i landets kommuner och regioner. Hur kan ett sådant e-arkiv se ut, och hur kan man gå tillväga för att införa e-arkiv i en offentlig verksamhet?

Läs vidare »