Ca 30% av alla som söker regionernas och kommunernas primärvård gör det på grund av besvär med psykisk ohälsa. Många är unga, och orsakerna till psykisk ohälsa hos barn och unga kan vara flera. Bl a bidrar sociala media till att unga tjejers självbild försämras och kraven som upplevs blir övermäktiga. Inte sällan leder psykisk ohälsa till depression och andra psykiatriska besvär och tillstånd.
Världshälsoorganisationen, WHO, definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.
Psykisk hälsa är ett samlingsbegrepp som omfattar psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Man använder ofta begreppet psykisk hälsa när man diskuterar på en övergripande nivå som omfattar hela samhället. En god psykisk hälsa hjälper oss att klara av livets olika utmaningar. Men också samhället i stort tjänar på att människor mår psykiskt bra, med till exempel mindre kostnader för sjukskrivningar, arbetslöshet och olika bidrag i stort. Psykisk hälsa används ofta som ett paraplybegrepp där psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd ingår.
Begreppet psykiskt välbefinnande handlar om att må bra och fungera bra; som att ha goda relationer med familj, vänner och bekanta, och uppleva att livet är meningsfullt, men också att ha positiva känslor som njutning, lust och lycka. Det kan också röra sig om att kunna utvecklas, klara av att hantera besvärliga situationer, balansera positiva och negativa känslor, att sträva mot sina mål och att uppleva och utveckla sin inre potential.
Psykiskt välbefinnande handlar alltså inte bara om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som har ett värde i sig och som omfattar både välbefinnande och förmågan att fungera.
Psykisk ohälsa används ofta för både psykiska besvär och så kallade psykiatriska tillstånd. Det är inte bara den som lider av psykisk ohälsa som drabbas utan det gör ofta även de närstående, som till exempel familjen. Besvären och tillstånden kan göra det svårt att fungera i vardagen, som att exempelvis träffa andra människor på jobbet, i skolan eller på fritiden. Psykisk ohälsa påverkar olika människor på olika sätt och det kan tyckas paradoxalt, men psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa kan förekomma samtidigt. Man är inte bara sjuk eller bara frisk
Svårigheterna kan ta sig olika uttryck, bland annat beroende på den enskildes egenskaper och förmågor, vilket socialt sammanhang det är, men också vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Psykiska besvär har vanligen mindre påverkan på vårt sätt att fungera än psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa inkluderar alltså såväl psykiska besvär som psykiatriska tillstånd där det finns fastställda diagnoskriterier. Det som börjar som psykiska besvär kan leda till att personen senare utvecklar psykiatriska tillstånd.
Psykiska besvär är vanligt förekommande. Alla kan ibland vara stressade eller oroliga, känna ångest, ha koncentrationssvårigheter eller ha svårt att sova. Det är normala reaktioner på olika påfrestningar i livet. Besvären kan vara lätta och gå över snabbt men de kan också vara svårare och bestå under en längre tid. Det är vanligt att man även utvecklar kroppsliga symtom som exempelvis huvudvärk, yrsel, magont och ryggvärk.
Om besvären blir långvariga kan man behöva hjälp från sjukvården, liksom om besvären utvecklas till psykiatriska tillstånd – då behöver man också professionell hjälp.
Exempel på psykiska besvär är:
Till psykiatriska tillstånd räknas
Den som har ett psykiatriskt tillstånd behöver söka sig till sjukvården, kanske i första hand vårdcentralen, för att få diagnos och behandling.
Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda. Till skillnad från psykiska besvär måste flera kriterier föreligga för att en diagnos ska kunna ställas. Dessutom måste symptomen ha visat sig under en sammanhängande tidsperiod och innebära en försämrad psykisk funktionsförmåga. Psykiatriska tillstånd kan vara av bestående eller av övergående. Ett psykiatriskt tillstånd kan förekomma oavsett om diagnosen fastställts och registrerats av hälso- och sjukvården eller inte. Vidare kan psykiatriska tillstånd delas in i psykiska sjukdomar och syndrom respektive utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser.
Man kan drabbas av psykiska sjukdomar och syndrom när som helst i livet, medan de utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelserna utvecklas redan i barndomen.
Exempel på psykiska sjukdomar och syndrom är:
Utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser kallas även Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), och är psykiska funktionsavvikelser som utvecklas i barndomen och ofta kvarstår i vuxen ålder.
Hur människor får stöd i sitt dagliga liv och i sin vardag, med att bättre ta hand om sin psykiska hälsa kräver samverkan mellan många olika aktörer. Det är inte något som hälso- och sjukvården kan lösa på egen hand. Kommunerna har numera fått ett nytt ansvar för personer med lättare psykisk ohälsa och det pågår utvecklingsarbeten i olika delar av landet för att erbjuda den hjälp som behövs.
Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh har bland annat presenterat utredningen God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6). Utredningen visar de förslag som är aktuella vad gäller ny lagstiftning och den nationella nivån för kommuner och regioner. På senare tid har insatser från civila samhället och föreningslivet uppmärksammats alltmer, inte minst som samverkanspartner till kommuner och regioner i arbetet med att stärka den psykisk hälsan. Organisationen NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) är en viktig och bra resurs för kommuner och organisationer som vill ha stöd i sitt samverkansarbete, men också en viktig paraplyorganisation för olika ideella föreningar i Sverige.
I en konferens den 11 maj 2022 – Ingen hälsa utan psykisk hälsa – lyfter man fram goda exempel på samverkan mellan kommuner och andra aktörer, för att skapa bättre psykisk hälsa. Anna Nergårdh och NSPH medverkar i konferensen som spelas in och kan ses även i efterhand. Konferensen lyfter dessutom upp tre samverkansexempel från:
De här tre samverkansprojekten har följts upp i forskning som bekräftar de goda resultaten!
Storumans kommun startade 2016 en samverkansgrupp kallad B4 i syfte att långsiktigt och systematiskt arbeta med att stärka och främja den psykiska hälsan bland befolkningen.
B4 är ett samarbete mellan Storumans kommun, Region Västerbotten och Polisen i Södra Lappland och insatserna som genomförs vilar på fyra b:n.
Syftet med handlings- och aktivitetsplanen är att främja psykisk hälsa och förebygga suicid genom lokal samverkan mellan Region Västerbotten, Polismyndigheten Västerbotten och Storumans kommun.
Barn, unga och vuxna i Storumans kommun.
Projektet Häng med oss ut startade som ett samarbete mellan Friluftsfrämjandet och Sjöbo kommuns socialpsykiatri. Flera grannkommuner i Skåne anslöt (Ystad, Tomelilla, Skurup och Simrishamn) och projektidén har sedan spridit sig vidare i landet till bland annat Jönköpings och Knivsta kommuner.
På Friluftsfrämjandets hemsida står att läsa:
Syftet med projektet är ”Att erbjuda personer i socialpsykiatriska verksamheter i Sjöbo, Ystad och Tomelilla återhämtningsinriktade friluftsaktiviteter i den ideella föreningen Friluftsfrämjandets lokalförening Sjöbos regi. Syftet är att deltagarna i projektet ska få prova olika typer av friluftsaktiviteter under minst ett år samt att ta fram en metodhandbok för hur samarbete mellan socialpsykiatrisk verksamhet och Friluftsfrämjandet kan appliceras i andra kommuner.”
Se filmen Häng med oss ut!
Projektet har utvärderats och i Brukarrevisionen står det:
”Olika symtom listades, såsom ångest, depression, social fobi, nedstämdhet, tvångssyndrom, självskada, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, malande ältande tankar, rädsla, nervositet, glädje, tillfreds. Jämförelsen visar att det skett stegförflyttningar till det bättre på samtliga områden för alla deltagare.”
”Nyfikenhet och motivationen att gå ut i naturen har ökat. Deltagarna har börjat göra några nya aktiviteter på sin fritid. Det som är viktigt att påpeka är att man själv kommit iväg på saker, går ut mer, har mer ork, känner sig starkare, är mer social och tryggare i andra sammanhang.”
”När man tittar på hur deltagarna har upplevt strukturen på träffarna så har tiden, längden och utbudet av aktiviteter generellt varit bra, men hälften av deltagarna tyckte att det var för få träffar. Det kom förslag om att ha träffar varje eller varannan vecka istället. Fast samtidigt påpekade en del deltagare att det inte ska vara för ofta, för det ska inte bli vardag, HMOU ska vara ”fest”, speciella tillfällen att längta till.”
”Avslutningsvis kan man säga att det generella måendet har förbättrats. Deltagarna kanske inte tar sig ut i naturen oftare, men nyfikenhet, mod och den sociala förmågan har förbättrats. Deltagare har vågat prova nya saker och har fått nya vänner. De känner sig säkrare och har blivit piggare.”
På hemsidan för Dans för Hälsa kan vi läsa att:
”Kroppsliga och emotionella symtom såsom huvudvärk, magvärk, stress, oro och nedstämdhet hos ungdomar är ett vanligt förekommande problem… Icke-farmakologiska behandlingsalternativ efterfrågas för att möta denna problembild.”
”Dans för Hälsa är en forskningsbaserad metod för att stärka psykisk hälsa hos unga som nu används över hela landet. (Dansa utan krav är ett annat namn på samma verksamhet.) Eftersom ungas psykiska ohälsa idag är ett samhällsproblem och nytänkande insatser efterfrågas utgör metoden ett värdefullt komplement till sedvanlig behandling. Dans för Hälsa är metodiken bakom en vetenskaplig randomiserad studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län och Örebro Universitet (“dansprojektet”).
Resultaten visade att dansgrupp jämfört med kontrollgrupp ökade sin självskattade hälsa samt minskade somatiska och emotionella symtom efter avslutad intervention. Hälsoekonomisk analys visar kostnadseffektivitet – beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök (54 % i dansgruppen och 25 % i kontrollgruppen minskade antal besök), samt att dans är en förhållandevis billig insats.
Den kravlösa atmosfären och stödjande gemenskapen var av stort värde för deltagarna, vilket framkom i de kvalitativa analyserna. Dansen sågs som en oas från stress, en fristad från högt satta individuella och sociokulturella upplevda krav. Den centrala förståelsen av flickornas upplevelser var ”Erfar kroppsförankrad självtillit som öppnar nya dörrar”. Denna ökade självtillit genererade glädje och energi samt ny förmåga att ”ta plats” både rumsligt och metaforiskt.”
”Varför fungerar det? En av de många bakomliggande mekanismerna kan vara det fokusskifte som dansen erbjuder, dvs att gå “från tankar till kropp”. Eftersom ältande ofta ingår i psykisk ohälsa, dvs. att ha fastnat i negativa tankebanor och oro, kan dansens uppmärksamhet till rörelse, den egna kroppen och musik vara särskilt värdefull. Medveten närvaro, men också stärkt kroppskännedom och pulsökning ökar välbefinnande. Känslan av social inkludering är också en viktig del av förklarande mekanismer.”
Depressioner, ångest och andra psykiatriska diagnoser ökar i samhället och därmed även på arbetsplatserna. Människor som drabbas av psykisk ohälsa känner sig ofta ensamma; de kan tro att de är ensamma om att ha de här problemen, de kan ha svårt att tala med andra om sina problem och besvär, och de kan uppleva att omgivningen, vänner, kollegor m fl undviker dem. Det sistnämnda kan bero på att de som möter personer med psykisk ohälsa är osäkra på hur de ska bemöta en person med psykiatrisk diagnos. Hur kan du förhålla dig på ett sätt som förmedlar trygghet och som skapar ett bra och utvecklande möte, både för dig och för den drabbade? Utbildning och kunskap om hur man praktiskt kan göra, kan vara en bra lösning.
Den digitala utbildningen Att möta människor med psykiatriska diagnoser, med leg. Psykolog Sigvard Persson, tar upp om psykiatriska diagnoser och hur man bemöter de drabbade på rätt sätt. Det leder i sin tur till att man kan arbeta bort mycket av den osäkerhet som många kan känna inför mötet med psykiskt sjuka och man blir tryggare och bättre rustad för att utöva sitt yrke på bästa sätt. Utbildningen ger en grundläggande förståelse för psykisk ohälsa, som personlighetsstörningar och psykoser och hur man på bästa sätt kan möta och bemöta patientgruppen. Utbildningen vänder sig till dem som i sitt arbete träffar människor med svåra psykiska problem och som inte har någon adekvat utbildning för detta.
Är du intresserad av fler utbildningar och mer information, läs mer här på piku.se under kommande utbildningar.
Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Om de riskerar att fara illa har samhället ansvar för att ge dem det skydd och stöd de behöver. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kompletterar Socialtjänstlagen, SoL, när frivilliga insatser inte är möjliga.
Socialtjänstlagen (SoL) är grunden för socialtjänstens verksamhet och har funnits sedan 1982. 2020 presenterades en utredning om förslag till ny Socialtjänstlag för Regeringen, och 2021 börjar flera ändringar gälla.
Vill du få tips om kommande utbildningar, inspirerande konferenser och dagsaktuella spaningar? Anmäl dig till våra nyhetsbrev eller följ oss på sociala medier.
Här kan du skriva upp dig för att få nyhetsbrev om Pikus kommande utbildningar. Du kan när som helst avregistrera dig eller ändra dina val.