Vad är våld i nära relationer?

Vad är relationsbrott? På Polismyndighetens hemsida står att läsa:

”Brott i nära relation är ett samlingsbegrepp för flera brott där offer och förövare har eller har haft en nära relation. Det kan innebära att parterna är eller har varit gifta, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Närstående omfattar också barn, föräldrar och syskon.

Brotten kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det kan också vara brott där man tvingar eller hotar någon, stänger in någon eller befinner sig hemma hos någon utan lov. Genom att göra en polisanmälan är det möjligt att stoppa det våld eller de övergrepp man utsätts för.

Den här typen av brott förekommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Barn och unga är extra utsatta då den vanligaste förövaren vid brott mot barn är en förälder eller annan närstående till familjen.”

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik polisanmäldes 23 200 fall av misshandel av kvinnor över 18 år under 2020. I 80 procent av fallen var kvinnan bekant med förövaren. Dessutom anmäldes 1 530 fall av grov kvinnofridskränkning. Många våldsutsatta personer anmäler inte de övergrepp som de utsätts för i den nära relationen. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls, så mörkertalet är stort. (Källa: NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid)

Fysisk misshandel är när någon skadar en annan person genom att skaka om, slå, sparka, bita, riva eller förgifta denne.

Vad klassas som misshandel?

Misshandel kan vara fysisk eller psykisk, och misshandel är ett brott som definieras enligt 3 kap. 5 – 6 §§ brottsbalken. Misshandel kan ske med eller utan vapen och likaså med eller utan hot. Det kan vara en okänd förövare men det kan också vara en närstående, en vän eller annan bekant.

Exempel på fysisk misshandel är när någon skadar en annan person genom att skaka om, slå, sparka, bita, riva eller förgifta denne. Enligt Polisen kan misshandel innebära tre olika sorters handlingar:

  • Att tillföra en annan person en kroppsskada. Detta berör inte enbart synliga skador, utan även exempelvis medveten spridning av könssjukdomar som HIV.
  • Att orsaka en annan person smärta.
  • Att försätta en annan person i vanmakt eller ett liknande tillstånd, som till exempel att binda fast eller droga någon.


Vi kan också se en skillnad: Yngre män som blir misshandlade blir det oftast ute i offentliga miljöer, av personer de inte känner alls eller känner väl. Kvinnor däremot, misshandlas ofta i hemmet av någon som hon har eller har haft en kärleksrelation med.

Synen på vad som är misshandel varierar dessutom i världen, vilket är ett problem även i Sverige då vi har ett mångkulturellt samhälle med människor från olika delar av världen. Vad som är legitimt våld varierar och exempelvis är barnaga och kvinnomisshandel tillåtet i vissa länder.

Psykisk misshandel är inte fysisk, utan ett återkommande, illa bemötande som syftar till att att styra, dominera, kontrollera, kränka eller förödmjuka.

Vad ligger bakom våld i nära relationer?

Kontroll och maktbehov är en viktig drivkraft bakom våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kan offrets beteende och självbestämmande kontrolleras. Våld i nära relationer är både ett uttryck för och ett medel för att uppnå makt. Synen på förövaren har förändrats över tid, och påverkas bland annat av vilken förklaringsmodell som används för våldet.

Enligt den officiella kriminalstatistiken är 89 procent (2016) av de dömda förövarna av misshandelsbrott män. Det indikerar att våldsutövandet har en tydlig koppling till kön. Att utöva olika former av våld kan fungera som ett sätt att höja sin status bland män och framstå som maskulin.

Våld i nära relationer är både ett uttryck för och ett medel för att uppnå makt.

Idag lever fler än 200 000 barn med våld i hemmet

De senaste åren har flera utredningar hos socialtjänsten slutat med det otänkbara: att barnet far illa eller till och med mister livet. Fallet Lilla Hjärtat är ett sådant fall som slutade mycket tragiskt, fallet Yara ett annat. Fler tragiska utfall kan undvikas med bättre rutiner och högre kunskapsnivå hos alla inblandade. Sveriges regering har de senaste åren agerat via lagstiftningen på olika sätt, för att skydda våldsutsatta och arbeta förebyggande med förövarna.

Från den 1 juli 2021 gäller ny lagstiftning som ska förbättra situationen för dessa barn. Det har införts regler i Brottsbalken som anger att hedersmotiv ska räknas som en försvårande omständighet vid påföljdsbestämning. Regler om barnäktenskapsbrott och utreseförbud med syftet att förhindra att barn lämnar landet för äktenskapsresor eller könsstympas infördes samtidigt (Prop. 2019/20:131). Ett sådant utreseförbud utgör dels hinder mot att utfärda pass, dels skäl för att återkalla pass, och det är socialnämnden i barnets hemkommun som från och med nu ska ansöka om sådana förbud hos förvaltningsrätten.

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänsten har länge haft ett överordnat ansvar för att barn som bevittnar våld får adekvat skydd och stöd, men det har hittills inte varit straffbart att låta sitt barn bevittna våld. Från och med den 1 juli 2021 införs dock brottsrubriceringen barnfridsbrott som gör det straffbart att låta ett barn bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i nära relationer. Kopplat till olika former av barnfridsbrott återfinns även rätten till skadestånd, och dessutom utvidgas uppdraget som särskild företrädare för barn med syftet att förstärka barnets rättigheter i sådana situationer.

Stärkt skydd mot våld och andra kränkningar i nära relationer

Sedan den 1 juli 2020 har det införts regler i Brottsbalken som anger att hedersmotiv är att anse som en så kallad försvårande omständighet vid påföljdsbestämning. Regler om barnäktenskapsbrott och utreseförbud med syftet att förhindra att barn lämnar landet för äktenskapsresor eller könsstympas infördes samtidigt (prop. 2019/20:131). Ett utreseförbud utgör dels hinder mot att utfärda pass, dels skäl för att återkalla pass. Det är socialnämnden i barnets hemkommun som ansöker om sådana förbud hos förvaltningsrätten.

Nya regler för att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer trädde i kraft den 1 januari 2022 i Sverige. Under 2022 kommer dessutom lagändringar med syfte att kriminalisera hedersvåld och ge handlingarna en egen självständig brottsrubricering (SOU 2020:57). Delar av utredningens förslag innehåller även straffskärpningar av grova fridsbrott och kvinnofridsbrott samt kontaktförbud.

Den 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för att stärka skyddet mot våld och i nära relationer.

Skolans ansvar

I augusti 2022 ändras dessutom skrivningarna i skolans läroplaner avseende hedersvåld och annat förtryck i ett försök att förstärka skyddet mot att sådana brott drabbar fler barn.

Hur hjälper samhället offer och förövare vid våld i nära relationer?

Det ser mycket olika ut i landet och en förebild som ofta framhålls är Trollhättans kommun, som bedriver ett förebyggande arbete som visar gott resultat. Att förändra beteendet hos våldsutövare är viktigt för att förbygga våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Kommuner och regioner behöver stärka det arbetet, med de våldsutsattas trygghet i centrum. Generellt kan sägas att kommunerna behöver samarbeta nära med olika brottsofferorganisationer såsom t ex Brottsofferjouren, Roks som organiserar Kvinnojourer och Tjejjourer runt om i landet. De flesta kommuner har tjänstepersoner som arbetar med de här frågorna och deras enhet/område kallas ofta för Mäns våld mot kvinnor, Kvinnofrid, Kriscentrum etc.

Alltför många kommuner i Sverige saknar ett systematiskt och proaktivt arbete mot våld i nära relationer, och många hänvisar brottsoffer vidare till olika organisationer utanför kommunen, vilket gör situationen ännu mer extrem och svår för den utsatta.

I våra grannländer Danmark och Norge har man kommit längre i arbetet med förövarna och använder olika vetenskapliga metoder som bara delvis fått genomslag i Sveriges kommuner. Inom Kriminalvården i Sverige har man arbetat med förebyggande insatser sedan 1980-talet.

Kriminalvården – en föregångare i Sverige

Kriminalvården har framförallt haft tre behandlingsprogram för dömda förövare:

  • Integrated Domestic Abuse Programme (Idap)
  • Relationsvåldsprogrammet (RVP)
  • Preventing Domestic Violence (Predov)


Integrated Domestic Abuse Programme (Idap)

Programmet kommer ursprungligen från USA, godkändes i Sverige 2004 och har använts i både frivård och på anstalt i vårt land. Metoden bygger på KBT, social inlärningsteori och Duluth-modellen. Själva arbetet sker i grupp i kombination med enskilda möten och erbjuds till män som utövat våld mot en kvinnlig partner eller före detta partner. Totalt ges 27 möten i grupp och mellan 8 till 10 individuella möten.

De senaste åren har Kriminalvården utvecklat två nya behandlingsprogram för dömda förövare: Relationsvåldsprogrammet (RVP) och Preventing Domestic Violence (Predov). Man hoppas på att dessa program ska visa sig var mer effektiva än Idap.

Relationsvåldsprogrammet (RVP)
Programmet är ett individuellt program som godkändes 2017. Syftet är att minska risken för återfall i relationsvåld och riktar sig till både kvinnor och män som använt våld mot en närstående. Man tar fram individuella behandlingsplaner och metoden baseras på KBT. Programmet är flexibelt till sin längt och erbjuder 25-40 möten på ca 1 timme vardera. En intressant aspekt är att man också testar RVP för klienter dömda för hedersrelaterade brott.

Preventing Domestic Violence (Predov)
Predov är det senaste i raden av individuella program som utvecklats av Kriminalvården. Detta har man gjort i nära samarbete med kommuner med lång erfarenhet av att behandla icke dömda klienter. Predov godkändes 2020 och riktar sig till personer som utövat våld i nära relation. Även detta program grundas i KBT och omfattar 22 möten på ca 1 – 1½ timme vardera.

NCK’s hemsida finns mer att läsa om de olika behandlingsprogrammen. Socialstyrelsen är den myndighet som har tillsyns- och uppföljningsansvar för det förebyggande arbetet i våld i nära relationer, och på deras hemsida kan man också läsa er om de olika metoderna.

Utökat ansvar för kommunerna 2021

Den 9 juni 2021 fattade Riksdagen beslut om en ändring i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska verka för att den som utsätter eller har utsatt en närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Förändringen gäller från 1 augusti 2021. Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer, vilket innebär att:

  • Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
  • Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande
  • Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en viss person


Vill du veta mer
om hur man kan motverka våld i nära relationer läs här. Du kan också ta del av inspelade föreläsningar på olika teman inom våld i nära relationer på Piku Ondemand.

Dela artikeln
Andra artiklar
En famillj springer på en äng. De håller varann i händerna.
Socialtjänstlagen (SoL)

Socialtjänstlagen (SoL) är grunden för socialtjänstens verksamhet och har funnits sedan 1982. 2020 presenterades en utredning om förslag till ny Socialtjänstlag för Regeringen, och 2021 börjar flera ändringar gälla.

Läs vidare »

Få nyheter direkt i din mejl

Här kan du skriva upp dig för att få nyhetsbrev om Pikus kommande utbildningar. Du kan när som helst avregistrera dig eller ändra dina val.