Vad är Boråsmodellen?

Innehåll

Sedan 2010 har Borås stad aktivt och målmedvetet arbetat med att minska utanförskap och bidragsberoende samt öka sysselsättningen för de medborgare som står längst ifrån arbetsmarknaden. Man pratar om ”från passiv bidragstagare till aktiv boråsare”. 

För detta utsågs Borås stad till Årets Innovativa kommun vid Future and Welfare-konferensen år 2019.

Graf över Borås nettokostnader för biståndsutbetalningar

Halverat försörjningsstöd

Vad innebär då Boråsmodellen? I Borås återinvesteras vinster från minskade socialbidrag i nya kommunala jobb. Färre blir arbetslösa och fler betalar skatt. Kommunen jobbar vidare med de pengar som finns inom försörjningsstödet och eftersom det minskar hela tiden finns det möjlighet att växla de pengarna. Genom samarbete med arbetsförmedlingen kan man fortsätta att lyfta människor från bidragsberoende till ett lönearbete. Lika enkelt som genialt.

Detta är en kommunal motsvarighet till extratjänster och personer som skrivs in hos socialtjänsten kopplas från första dagen samman med en arbetslivshandläggare. Jobb och matchningsåtgärder utarbetas tillsammans med fackförbund, företagare och civilsamhället.

Boråsmodellen har visat lysande resultat och varit mycket framgångsrik för alla parter. T.ex. har kommunen minskat kostnaden för försörjningsstödet från 108 miljoner 2010 till 58 miljoner 2017. Inte heller har någon deltagare återgått till försörjningsstöd efter det anställningsstöd de fått.

Boråsmodellen är således en unik framgångssaga för såväl klienterna som för den kommunala ekonomin. Borås sticker ut bland landets alla kommuner vad gäller detta arbete, vilket har lett till ett stort intresse i andra kommuner, att lära sig av det framgångsrika arbetssätt och de metoder man använder i Borås. Åtgärderna i Borås har rönt intresse i hela kommun-Sverige då de tydligt minskat utanförskapet och förbättrat integrationen. Andra kommuner har tagit efter, t.ex. Uppsala kommun. 

Räknat per invånare betalade Borås ut 374 kronor i ekonomiskt bistånd år 2019; motsvarande siffra för Uppsala kommun är 1276 kronor.

Graf över boråsmodellens biståndsutbetalningar över tid jämfört med övriga Sveriges

Arbetsmetoden

Arbetsmetoden bakom Boråsmodellen bygger på:

  • Tydligt uppdrag och syfte
  • Skriftliga rutiner och processer
  • Mycket arbetsledning
  • Omfattande introduktion
  • Stödfunktioner
  • Ansvar
  • Tydlighet
  • Ordning och reda


Handläggaren och klienten har möten på socialkontoret för att skapa en genuin kontakt att bygga vidare på. Det är viktigt att tillsammans planera
hur man når egen försörjning, men även hur klienten ska ta ansvar för sin ekonomi och hur man kan påverka sin ekonomi. I mötet kan handläggaren också bevaka barnrätten och lättare upptäcka t.ex. förekomst av våld eller misskötsel.

I Boråsmodellen arbetar man med ett förhållningssätt som går ut på att förstärka förmågor istället för att leta fel och brister. Man har ett salutogent perspektiv, dv.s. arbetar för att deltagarna ska få en känsla av sammanhang och mening. Viktiga begrepp är därför meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

Effekter

Effekterna av dessa möten mellan handläggare och klient är betydelsefulla. 

  • Rätt bistånd betalas ut till rätt person
  • Man förbereder människor på att klara sig utan socialtjänsten
  • Färre barn lever i hushåll med försörjningsstöd
  • Man förebygger kriminalitet
  • Man planerar vägen till klientens självförsörjning
  • Man förebygger våld i nära relationer 

 

Utgångspunkt i Boråsmodellen är arbetslinjen att det alltid finns ett bättre sätt att försörja sig på än försörjningsstöd. För att inte ge fel incitament så ger man aldrig högre bistånd än en vad som motsvarar en låginkomsttagare. Kommunen är förvissade om att människor vill ta ansvar och bestämma över sina liv och man beaktar barnrättsperspektiv i sina handläggningar och ärenden.

Hur gör Borås?

Boråsmodellen bygger på ett systematiskt och strukturerat arbete där varje socialsekreterare har max 45 hushåll och gör max fyra besök per dag. Hen har möten med alla klienter varje månad. Vidare är alla ansökningar skriftliga och all planering, uppföljning och bedömning dokumenteras. Man bedömer rätten till bistånd och avvikelser från plan får konsekvenser.

Enheten Jobb Borås sänker försörjningsstödet på framförallt tre sätt:

  1. Erbjuder alla deltagare som har försörjningsstöd och som har arbetsförmåga en kommunal anställning med lönestöd från Arbetsförmedlingen under ett eller två år.
  2. Gör aktiva insatser som förhindrar boråsarna att bli beroende av försörjningsstöd.
  3. Arbetar förebyggande genom att erbjuda feriearbete till alla (vilket 2019 innebar 1800 jobb!)

 

Framgångsfaktorer

Vad kan man säga är Boråsmodellens främsta framgångsfaktorer? 

  • Uppdrag och syfte: man har identifierat, värderat och arbetar efter vad som leder till förbättring
  • En stabil ledningsgrupp under många år
  • Inga organisationsförändringar
  • Tydliga dokumenterade rutiner, processer och mycket arbetsledning
  • Omfattande introduktion
  • En metod som är tydlig, känd och accepterad av alla medarbetare
  • En god arbetsmiljö

 

Viktigt är också välutbildad personal med olika utbildning och erfarenhet. Man strävar medvetet efter att ha handläggare med olika utbildningar och yrkeserfarenheter för att ge mångfald och olika infallsvinklar. Exempel på yrkesgrupper som finns inom Jobb Borås är organisations- och personalvetare, socionomer, hälsovetare, lärare, journalist samt studie- och yrkesvägledare.

Slutsatser av Boråsmodellen

Sammanfattningsvis — vad kan vi lära oss av Boråsmodellen? Jo, att…

  • bra socialt arbete kan utföras på en försörjningsenhet
  • bra socialt arbete behöver inte innebära att man slösar med pengar
  • en tydlig och genomtänkt metod leder till hållbara förbättringar
  • mycket pengar kan frigöras och investeras i annat

 

Vill du ha ännu mer information om Boråsmodellen? Kolla in vår inspelade utbildning med Ann-Kristin Rolfsson, enhetschef för Försörjningsenheten i Borås och Eva Möller, enhetschef för Jobb Borås.

Vill du veta mer om socialtjänstens arbete?
Andra artiklar
PikuOnline
Att införa e-arkiv

Sveriges offentliga verksamheter är skyldiga att spara all sin information i digital eller fysisk form, enligt bland annat Tryckfrihetsförordningen och Arkivlagen. Idag är e-arkiv en allt vanligare lösning i landets kommuner och regioner. Hur kan ett sådant e-arkiv se ut, och hur kan man gå tillväga för att införa e-arkiv i en offentlig verksamhet?

Läs vidare »
En mellanstor grupp människor sitter runt ett bord i ett mötesrum och tittar på när någon presenterar något längst fram
Mötesregler i offentliga verksamheter

Covid-19 påverkar offentlig sektor, inte minst de förtroendevaldas möten i offentliga verksamheter.

För att minska antalet närvarande på ett sammanträde har många kommuner och regioner valt att följa riksdagens exempel och tillämpa en modell där antalet ledamöter minskas genom så kallad kvittning.

Läs vidare »