En exklusiv inblick i
världens bästa sjukvårdssystem
Mycket.
Från 1863 organiserades den offentliga sjukvården av Sveriges landsting, finansierat med skattemedel. Systemet som etablerades för ca 160 år sedan ser i mångt och mycket likadant ut nu som då.
Har sjukvården utvecklats och har behoven förändrats under åren?
Ja, och där har vi problemet!
Hur fungerar Taiwans framgångsrika sjukvårdsmodell? Kan den hjälpa oss lösa problem i den svenska sjukvården? Piku Utbildningar bjuder nu in till denna studieresa som kommer att ge dig en exklusiv inblick i Taiwans sjukvård och få nya perspektiv för att möta de många utmaningarna hemma i Sverige.
Taiwans biträdande sjukvårdsminister
Bi-Sheng Wang tar emot oss och är värd för ett av många besök, på Hälso- och Välfärdsdepartementet.
Ralph Harlid, Nationell koordinator för Nätverken Demokrati – Uppdrag – Hälsa samt Nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård (HFS) följer med på resan som facilitator.
Studieresan är främst för dig som är politiker eller yrkesverksam inom hälso- och sjukvård i Sverige. Vi erbjuder även platser till forskare och andra intressegrupper.
På plats i Taiwan följer vi ett varierat program som djupdyker i det taiwanesiska hälso- och sjukvårdssystemet, som är rankat bäst i världen. Målet med resan är att du ska återvända till Sverige med en förnyad syn på hur vårt sjukvårdssystem kan utvecklas på ett sätt som gynnar patienter, chefer och anställda. Vi studerar framgångsexemplet Taiwan med fokus på följande:
Att Sveriges sjukvård behöver genomgå ett omfattande förbättringsarbete råder det ingen tvekan om – men varför är just Taiwan ett inspirationsland?
Taiwan tillhandahåller hälso- och sjukvård till en befolkning på drygt 23 miljoner människor: en utmaning som många länder skulle ha svårt att tackla. Trots detta är Taiwans sjukvårdssystem känt som ett av de allra bästa i världen och knep förstaplatsen i en global mätning av Health Care Index 2022, medan Sverige landade på plats 35. Jämlikhet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet är bara några av förtjänsterna som brukar förknippas med Taiwans sjukvård.
Single payer-systemet innebär att staten fördelar finansiering direkt till de olika sjukvårdsaktörerna, som alltså kontrolleras av en och samma offentliga sjukvårdsmyndighet. Systemet med regioner finns således inte. Taiwan implementerade systemet 1995 för att skapa ett rättvist och jämlikt hälso- och sjukvårdsprogram som omfattar alla medborgare. Före genomförandet av programmet tillhandahöll privata försäkringsbolag sjukvårdsförsäkringar till ca 57 % av landets invånare. Med NHI-programmet omfattar den statliga sjukförsäkringen 100% av Taiwans befolkning.
Alla taiwanesiska medborgare måste vara inskrivna i NHI-programmet, liksom besökare som vistas i Taiwan i mer än sex månader. National Health Insurance Administration (NHIA) omfattar alla invånare i Taiwan och medborgarna har ett NHI IC-kort som innehåller deras medicinska journaler. Det används ungefär som ett kreditkort vid läkarbesök, och patienten bär med sig sin ”journal” i plånboken oavsett vilken vård man uppsöker. Nya uppgifter registreras på kortet efter varje besök inom vården.
Sjukvården är visserligen nationell men läkare och sjukhus drivs oftast av privata huvudmän. Invånare i Taiwan kan välja vilka vårdinrättningar de vill besöka, men de måste visa upp sina NHI IC-kort när de får behandling. System med remiss från primärvård till specialister finns inte. Patienten bokar in sig hos specialisten direkt. Efter att ha behandlat patienterna erhåller sjukhus och läkare betalning från NHIA. Patienterna kan komma att debiteras en mindre avgift beroende på inkomst.
NHI garanterar gratis förebyggande vård såsom barnsjukvård och cancerscreening. Den ger vård för psykisk ohälsa samt allmän primärvård. NHI ger också medborgare tillgång till det mest grundläggande såsom medicin (modern och traditionell) och hälsokontroller. Vissa privata försäkringsbolag finns också, som medborgaren kan välja utifrån behov som inte stöds av NHI-systemet, såsom mycket specifika typer av medicin eller behandling.
NHI kategoriserar patienter utifrån deras inkomst och ekonomiska behov, vilket innebär att låginkomsttagare får sin sjukvård helt subventionerad, men även höginkomstpatienter gynnas av systemet. Systemet begränsar patientens kostnad för receptbelagda läkemedel till ca 70 SEK och specialiserade läkarbesök till cirka 140 SEK. Kundnöjdhet för det nationella hälso- och sjukvårdssystemet är högre än någonsin med mer än 80 % av de taiwanesiska medborgarna som känner sig nöjda med den sjukvård de får.
På grund av det nationella systemet är kostnaderna för sjukvårdsadministrationen låga och landet spenderar bara ca 6 % av sin BNP på sjukvården varje år. Det gör dem mycket kostnadseffektiva, för att vara ett land med så pass välutvecklad sjukvård. (Motsvarande siffra för Sverige 2020 var 11% av BNP.)
Siffrorna ovan är hämtade från www.borgenproject.org.
Yi-Wen Chen är projektledare för studieresan och tar gärna emot frågor eller funderingar på mejl:
yi-wen.chen@piku.se
Denna studieresa arrangeras av Piku Utbildningar. För allmän information om vårt utbud av utbildningar och kompetensutveckling, besök www.piku.se.
Fyll i formuläret nedan så skickar vi programmet till dig.
Vad är de mest påtagliga skillnaderna mellan sjukvården i Sverige och Taiwan?